innan jag uppdaterar här. Ni som följer mig i vardagen IRL vet att jag har fullt upp med att ta hand om mig själv, familjen och Raisa samt även heltidsjobb och mitt alldeles nästan nystartade företag. Som för övrigt rullar på i bra fart.
Jag är så full av energi som jag får av mitt utövande och alla mina kunder som delar med sig av glädje och energi.
Men som om det inte vore nog så har jag idag även blivit medlem i en ideell ryttarförening och kan nu även titulera mig som medryttare på ett varmblodssto. Jag har ridit lite för att känna av idag och det känns i muskulaturen. Kommer förmodligen att ha ömmade muskler i morgon.
Men så kul!!! Det händer bara bra saker i mitt liv just nu! Allt är möjligt - även om det blir långt mellan gångerna här på bloggen.
Kram till er
söndag 21 november 2010
onsdag 27 oktober 2010
Lite annat piff än hundtrim
Befinner mig i Luleå där jag nu går en utbildning och får så snällt bo hos Raisas förra ägare. Raisa är hemma med husse denna vecka men nästa vecka följer hon med. I stället för hundpiff och trim så fixar jag istället med nagelpiff på gammel-matte.
Resultatet ser ut så här!
Resultatet ser ut så här!
Följ mig gärna på företagsbloggen också!
lördag 23 oktober 2010
Trött!
Åh, vad jag är trött. Jag klev upp för snart 18 timmar sedan och jag har varit igång sedan dess.
Det är mycket förberedelser och fix i min studio. Raisa är med mig hela tiden och undrar vad jag sysslar med. Hon blir överlycklig när jag börjar ta på mig skorna för då vet hon att det är 100% fokus på henne! Nu är det snölek för hela slanten. Hon är inte riktigt med på det som jag är. Jag tycker nog att det är roligare med snö än Raisa.
Kan förstå varför. Hon besväras nog lite av snöklumparna som bildas på hennes tassar och ben. Funderar på att klippa ner håret ordentligt för att underlätta för henne. Det kommer ju att komma mycket mer snö och vintern är lång...
Nä!!! Nu är det god natt för mig! Raisa har fått natt-pinken så nu är det bara att trycka på off-knappen!
Det är mycket förberedelser och fix i min studio. Raisa är med mig hela tiden och undrar vad jag sysslar med. Hon blir överlycklig när jag börjar ta på mig skorna för då vet hon att det är 100% fokus på henne! Nu är det snölek för hela slanten. Hon är inte riktigt med på det som jag är. Jag tycker nog att det är roligare med snö än Raisa.
Kan förstå varför. Hon besväras nog lite av snöklumparna som bildas på hennes tassar och ben. Funderar på att klippa ner håret ordentligt för att underlätta för henne. Det kommer ju att komma mycket mer snö och vintern är lång...
Nä!!! Nu är det god natt för mig! Raisa har fått natt-pinken så nu är det bara att trycka på off-knappen!
tisdag 19 oktober 2010
Idag igen...
Jag gav mig själv lite dåligt samvete igår för den här bloggen. Så idag igen är jag här :)
Idag har jag och Raisa haft en innedag! Grått väder och jag har massor att göra med firman och förberedelser av studion.
Så en lång skogspromenad på morgonen och sen några kortisar.
Just det ja, var iväg till massören för att fixa ryggen. Det var inte det lättaste visade det sig. Två låsningar i höfterna och tre låsningar i nacken. Inte konstigt att jag har haft ont. Tyckte det var konstigt att inte Naproxen-dosen på 21 dagar hjälpt! Fick ta hjälp av akupunktur för att de i nacken skulle lösa sig. Eller rättare sagt för att få igång flödet så att det skulle gå att lösa låsningen, och jag måste tillbaka för mer akupunktur. För det är bara påbörjat...
Nåväl, har jobbat på med företaget och tapetserat i min blivande studio. Och det jäklades med mig. Mätte upp våderna och började med det knixigaste runt fönstret. När det var gjort så måttade jag upp och rev våder av restan av rullarna så att det skulle gå undan när jag väl var igång med de lätta partierna.
Jaha, då insåg jag snabbt att våderna var tillräckligt långa med jag hade missat ett par centimeter på mönsterpassningen så nu måste jag ha specialtaklister som når ner i överkanten där de missade centimetrarna saknas. Det saknas ca 1 cm för att standardlisten ska funka och den är fem centimeter. Men, allting löser sig! Vad glad jag är att det finns taklister som når ner!
Jag tackar snickarkompisen som räddade mig med den informationen när jag ringde och trodde att jag sumpat några rullar tapet...
Dagen/kvällen har gått så fort så jag har knappt märkt att det mörknat och att det dessutom snöar. Det upptäckte jag när jag och Raisa tog kvällsprommisen alldeles nyss!
Nu är det god natt!
Idag har jag och Raisa haft en innedag! Grått väder och jag har massor att göra med firman och förberedelser av studion.
Så en lång skogspromenad på morgonen och sen några kortisar.
Just det ja, var iväg till massören för att fixa ryggen. Det var inte det lättaste visade det sig. Två låsningar i höfterna och tre låsningar i nacken. Inte konstigt att jag har haft ont. Tyckte det var konstigt att inte Naproxen-dosen på 21 dagar hjälpt! Fick ta hjälp av akupunktur för att de i nacken skulle lösa sig. Eller rättare sagt för att få igång flödet så att det skulle gå att lösa låsningen, och jag måste tillbaka för mer akupunktur. För det är bara påbörjat...
Nåväl, har jobbat på med företaget och tapetserat i min blivande studio. Och det jäklades med mig. Mätte upp våderna och började med det knixigaste runt fönstret. När det var gjort så måttade jag upp och rev våder av restan av rullarna så att det skulle gå undan när jag väl var igång med de lätta partierna.
Jaha, då insåg jag snabbt att våderna var tillräckligt långa med jag hade missat ett par centimeter på mönsterpassningen så nu måste jag ha specialtaklister som når ner i överkanten där de missade centimetrarna saknas. Det saknas ca 1 cm för att standardlisten ska funka och den är fem centimeter. Men, allting löser sig! Vad glad jag är att det finns taklister som når ner!
Jag tackar snickarkompisen som räddade mig med den informationen när jag ringde och trodde att jag sumpat några rullar tapet...
Dagen/kvällen har gått så fort så jag har knappt märkt att det mörknat och att det dessutom snöar. Det upptäckte jag när jag och Raisa tog kvällsprommisen alldeles nyss!
Nu är det god natt!
söndag 17 oktober 2010
Skämmes på mig - Allt är möjligt!
När jag tittar på datumet som jag senast gjorde ett inlägg så skämmes jag för mig själv.
Jag skapade den här bloggen för mig själv och för att dela med mig om mig, Raisa och allt annat som händer i min vardag. Och att förmedla mitt livsmotto att allt är möjligt. Problem är kärnan till lösningar och en öppning för alternativa vägar. Det öppnar ögonen på mig och jag blir med vidtänkt.
Men 1 september, sista inlägget... Det är jättelängesen när jag tittar på almanackan. Men när jag tänker på när jag sist satt här och skrev ett inlägg och la upp min semesterbild så känns det inte alls så längesen. Därför skämmes jag, att jag har tiden gå förbi och att bloggen har blivit försummad.
Allt är möjligt! Det menar jag. En anledning till att försumningen blivit av är att jag vill leverera mitt motto, då i första hand för mig själv. Kan jag påverka andra så är jag glad för det och tar det som en stor komplimang.
Nu har jag startat ett företag. Allt är möjligt! Mångårigt intresse som sjunkit in och blivit en insikt om vad jag kan göra! Företagare har jag alltid drömt att bli och insikten och den drömmen är nu en sanning.
Jag har en ny blogg också. En företagsblogg.
En annan sak och sanning. Jag har insett att sedan jag köpte min systemkamera tar jag mycket mindre foton. Skämmes på mig. Bättring! Fast nu har jag också fått tillbaka min Vivaz mobil så nu kanske det blir lite foton igen. För den har jag alltid med mig. Oftast i alla fall.
Som ni kanske redan har förstått så är uppdateringen på denna blogg inte högst på prio-listan i dagsläge. Men jag har inte glömt den och er som ev. fortfarande kikar in ibland. Följ gärna min nya blogg som jag varmt välkomnar er till.
Puss och kram!
Jag skapade den här bloggen för mig själv och för att dela med mig om mig, Raisa och allt annat som händer i min vardag. Och att förmedla mitt livsmotto att allt är möjligt. Problem är kärnan till lösningar och en öppning för alternativa vägar. Det öppnar ögonen på mig och jag blir med vidtänkt.
Men 1 september, sista inlägget... Det är jättelängesen när jag tittar på almanackan. Men när jag tänker på när jag sist satt här och skrev ett inlägg och la upp min semesterbild så känns det inte alls så längesen. Därför skämmes jag, att jag har tiden gå förbi och att bloggen har blivit försummad.
Allt är möjligt! Det menar jag. En anledning till att försumningen blivit av är att jag vill leverera mitt motto, då i första hand för mig själv. Kan jag påverka andra så är jag glad för det och tar det som en stor komplimang.
Nu har jag startat ett företag. Allt är möjligt! Mångårigt intresse som sjunkit in och blivit en insikt om vad jag kan göra! Företagare har jag alltid drömt att bli och insikten och den drömmen är nu en sanning.
Jag har en ny blogg också. En företagsblogg.
En annan sak och sanning. Jag har insett att sedan jag köpte min systemkamera tar jag mycket mindre foton. Skämmes på mig. Bättring! Fast nu har jag också fått tillbaka min Vivaz mobil så nu kanske det blir lite foton igen. För den har jag alltid med mig. Oftast i alla fall.
Som ni kanske redan har förstått så är uppdateringen på denna blogg inte högst på prio-listan i dagsläge. Men jag har inte glömt den och er som ev. fortfarande kikar in ibland. Följ gärna min nya blogg som jag varmt välkomnar er till.
Puss och kram!
onsdag 1 september 2010
Brunbränd och avspänd
Underbart, fantastiskt, varmt, avkopplande, roande, uppfriskande,
gott, glatt, romantiskt, helande, smekande, fridfullt, fartfyllt, roligt, rofyllt, kärleksfullt...
Jag skulle kunna fortsätta att sätta många beskrivande ord på hur bra jag har haft det på min semesterresa till Fuengirola ca 3 mil från Malaga.
Min 40-årsresa blev helt perfekt i alla avseenden. Jag har massor med bilder att delge, men dessa har jag inte hunnit gå igenom riktigt ännu. Ge er till tåls, jag kommer att droppa en bild då och då så det sprider lite varma minnen nu när hösten har krypit sig in på knuten.
Att börja hösten avspänd och rofylld klädd i vacker solbränna är bra havre för mig!
söndag 15 augusti 2010
Blåsigt idag
Idag var det dags för ett Vittjokk-besök. Det var länge sedan vi var där och idag var förutsättningarna de allra bästa med klarblå himmel. Tyckte jag i alla fall när jag åkte från samhället. Det borde jag ha förstått att det skulle blåsa näst intill stormvindar när man kom upp på fjället för det blåste rejält hemma. Så vi sökte oss mot trädgränsen för att få lite mer stiljte och jag passade även på att kika efter svamp. Hittade dock inte det mina ögon sökte efter. Jag intalade mig att jag skulle hitta kantareller, men för det måste jag nog söka mig ännu mer mot fjälls. Och det får bli när jag kommer hem från de södra breddgraderna som hägrar.
Snyggingen min som ställer upp sig i motvinden för ett foto :)
Snyggingen min som ställer upp sig i motvinden för ett foto :)
Lägligt när vi kom hem och klivit ur bilen hörde jag ett välbekant ljud som genast fick mig att associera tillbaka till jobbet. Jag lyfte blicken och precis ovanför mig kommer ATP:n, tillika min arbetsplats glidande på den augustiblåa himlen. På tisdag sitter jag där på väg ner mot Arlanda och sedan vidare mot Malaga. Och på onsdag kommer jag att sitta med ett immigt glas god cava i dess producentland och skåla för min dag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)