Farväl - billös

Egentligen skulle jag lägga in alla fina bilder från Storforsen. Men det blir inte det ikväll.

För resultatet av gårdagens il som bestod av fem timmars bilvård och fotografering av lilla pärlan blev en Blocket-annons. Och nu är hon väck...

Och nu när köparen kom långväga ifrån för 45 minuters sedan hade jag ångrat mig. Varför i hela friden la jag ut bilen på Blocket??? Jag skulle ju bara tvätta, vaxa, städa och göra den fin. Istället blev det ett farväl.

Nu är jag helt plötsligt billös! Tur jag har hojjen och jag och Raisa går ju gärna!

En hel vecka

En hel vecka har gått sedan jag uppdaterade här. Det har varit fullt upp och veckan slutade med en underbar midsommar då det så turligt äntligen blev ett väderomslag och vi fick lite värme.

Det har varit nya upplevelser både för mig och Raisa. Vi har campat på Storforsens camping och det gick jättebra. Helt underbart härligt och Raisa blev ordentligt socialt tränad.



Har massor med fina bilder att lägga upp, men inte idag. Dessvärre har jag förlagt kameramobilen på jobbet för stunden, men när den kommer tillrätta då kommer även bilder.



Tills dess njut av dessa bilder från den underbara Storforsen.

Hjortronblom

Nu håller jag alla tummar att alla hjortronblom pollineras och utvecklas till de underbara bär de är. Snälla, snälla vädergud försök du också bidra så att blommorna får bli bär!

Kärlekslycka och mygg

Jag skulle vilja göra ett långt inlägg om den kärleksboost jag fick igår när jag i gott sällskap deltog via SVT på Kronprinssans bröllop då vanliga Daniel blev prins. Euforin segrade och lever än. Vem i hela Sverige kan undgå att smittas av den fullständiga lycka som media manglat oss med i veckor, ja kanske månader (måtte den nu avta...)



Det som däremot tagit fokus från kärleken idag är det som sörlänningarna räds för här i Norrland. MYGGEN! Hur kan man välja att bo mitt i den plågan. Den här tiden på året är det nog den vanligaste frågan jag får. Mitt svar brukar oftast vara att jag inte är så brydd av dem, men att jag blir hemskt biten. Brukar vanligtvis se ut som om jag har röda hund. På ben, armar, hals och nacke. Men ändå är jag inte så brydd.

Tills idag. Hamnade efter en biltur i en by. Vi stannade till och skulle prata med några bybor och när jag tittade ut var det som ett svart moln kring deras huvuden. Och ni tror mig säkert inte att när vi gick ut bilen så hade vi genast (uppskattningsvis) minst ett 50-tal myggor som landat på våra icke beklädda delar av kroppen. Idag blev jag brydd! Hugaligen vilken plåga. Tur att jag inte bor i det mygghålet.

Raisa, groda och träd

Raisa ställer upp sig vid min favorittjärn som är som en grön lagun.


Kan ni se grodan som lyckades komma med i bild?
Av allt naturen erbjuder är jag barnsligt fascinerad av träd. Av alla de slag, men de som fångar mig är de som hittar sina egna vägar att sträva mot himlen och torrfuror.




Majestätiskt, visst?

Tidig morgon...

...och jag går upp kl 03.30. Raisa hittar jag liggande i soffan. Busiga hund. Men jag förstår varför. Det är bara att titta hur hon ligger och myser och jag kan inte undgå ett leende trots att jag inte vill ha henne där.

Tar som vanligt min promenad och det är helt underbart ute. Raisa springer fritt och jag rensar tanken samtidigt som jag flåsar mig upp för mördarbacken. En vacker morgon ska kondisen kanske infunnit sig. Gör mig därefter i ordning för jobbet, på med skinnstället och en underbar hojtur mot flygplatsen för en ytterligare ny tur mot nya höjder. Trodde jag...


...omsvirad från skinnstället till uniformen uppdagas för mig att jag faktiskt är ledig idag! Bara svira om igen och möta de som ska jobba. Kommentar jag fick. "Snyggt, skinnställ och pärlhalsband" tillsammans med ett gapskratt. Nu blir det en dag med städning istället, eller nåt annat kul!

Kåta, kollega och fjälltjärn

Min fina fina kollega följde med mig på promenaden runt fjället idag. Vi blev båda ordentligt blöta om fötterna då jag guidade henne i det spår som inte var det torraste. Men vad gör det när kaffe och smörgås bärs med (på ryggen på min kollega) och en trevlig fika intas vid rast-kåtan efter spåret.

Raisa passade på att svalka sig i tjärn efter att ha tiggt till sig en smörgåsbit och spillt en kopp kaffe över matte...

Vita dörren

Varför har jag inte gjort detta tidigare? Vilket lyft det blev för hallen. Den annars så mörka delen av huset fick plötsligt lite gladare ton.

Jag tänkte redan för två år sedan då jag målade utsidan av samma dörr fint dalablå att insidan skulle bli vit. Men av någon anledning orkade jag inte då.

Men det är aldrig försent att ta tag i gamla tankar och göra.

Jag vet. Har gjort det många gånger och det känns lika skönt varje gång jag gör det. Skönast är förstås att göra på en gång, men det är inte alla gånger det fungerar.

Inspirationen verkar

Mitt i allt det gråa och kalla sprack det upp och den blåa himlen visade sig när jag var ute och promenerade. Ljuset letade sig ner mellan tallarna och golfbanans gräs glänste. Vem får inte inspiration av det kan man undra? Jag började i alla fall bubbla inom mig.

Skyndade mig hem och såg hur dyster ytterdörren ser ut på insidan med den tråkiga spegeln på väggen. Det enda som glädjer på denna bild är den fina hybrid fuchsian som inhandlats på vägen hem. Dörren och spegeln måste jag göra något åt. Ska bli vitt! Jag vill ha ljuset här också!

Se så fin fuchsian blev i den gamla krukan på förra veckans nymålade fynd. Pelarbordet fick bli ett blombord för stunden...

Topptur

Vi trotsade vädret och tog en tur. Eftersom jag inte blir lika bra på kort som Raisa så får hon modella på toppen. Och visst anar man lite ljus i den gråa himlen..

...och lite färg i backen. Det lyser verkligen upp extra de små rosa blommorna en dag som denna...

...och visst kan även en himmel vara vacker.

Jag tar vara på de små sakerna som gör mig glad.

Utsikt på jobbet

Tänk att jag kan se över hela bygden från mitt jobbfönster. Här ser vi till höger i bild flygplatsen och i vänstra hörnet samhället och däremellan "den givmilda sjön"

Kanske den bästa och mest föränderliga utsikt man kan ha!

För inspiration

Ibland vill jag hämta lite friska tankar någonstans, ofta blir det en promenad i naturen. Men ofta hittar jag det i mitt eget fotoalbum. Dessa underbara bilder är minnen från en dag på Djurgården.

Modevisningen på Berns

Tak och Lampa

Brorsdotter som modell
Brorson med familj i publik

Brorsdotter modellar egna kläder

Modellar egna kläder

Nu är första visningen klar, bara en kvar... Gratulationer från familjen

Onsdag, Före modevisningen

Fina färger

Vackra Mor och Syster

Underbar Lunch

Hasselbacken

Vackra Mor och Syster

Vackra brorsbarn

Hasselbacken

Sitter just nu utanför Spegelsalen på Hasselbacken. Minnena är varma, här har jag sprungit många mil i trappor och serveringsgångar. Jag jobbade ju här från och till i många år.

Det var mors önskan att bo här och jag är faktiskt väldigt glad för det. Vi har haft en toppenkväll igår. Min brorsdotter var vackrast av alla och hade självklart sytt snyggast kläder. Alla jag kunde önska var där och det var en riktigt underbar återträff av kära människor.

Jag kommer att visa bilder här senare, men kan lägga upp dem först när jag kommer hem.

Resklara, snart

Vi förbereder oss för varsin resa jag och Raisa. Raisa är färdigpackad med mat, godis, leksak och sängen och jag har inte börjat med mitt än.

Jag är så glad att det löste sig med hundvakt till slut. Raisa ska åka till paradiset i Akka och få springa fritt i några dagar när jag åker till hetsens puls i Hufvudstaden.



Det ska bli riktigt trevligt. Jag, mor och syster ska bo på hotell Hasselbacken och närvara vid Tillskärarakademiens modevisning på Berns där min brorsdotter kommer att medverka.

Raisa anar inget än, men jag hoppas att det kommer att gå bra och att hon sköter sig hos sin hussefar och hussemor. Det är första gången som jag behöver lämna henne ett par dagar och det känns lite oroligt för mig. Men det kommer att gå toppen! Hon älskar att springa löst där och trivs kanon.

Födelsedagsturen

Idag fyller Raisa 5 år! Då tänkte jag att vi tar en fjälltur så hon får springa på vidderna. Det är bland det bästa hon vet.

Och visst sprang hon. Det är härligt att se när hon njuter.

Så lekte hon länge med sin favoritleksak efter det svalkade hon av sig.

Innan vi for träffade vi även två andra fyrbenta vänner. Det mötet gick mindre bra.

Tror inte att de visste att det var en födelsedagshund de träffade. Nästa gång kanske!

Även jag fick luftas på fjället och ben och rumpa fick känna av musklerna som finns där någonstans.

Lungorna rosslar med mig. Är ännu inte riktigt fri förkylningen, det går dock åt rätt håll. Nästa gång är flåset förhoppningsvis bättre :)

Bäversafari, hundsim och korvgrillning

Vad gör man när solen äntligen visar sig efter en ganska kall och ruggig dag? Vårt val föll på att packa med korv och fara till närliggande älv för att grilla.


Tydliga spår efter ett livligt bäverliv gick inte att undgå och det föll Raisa i smaken (eller nosen) för hon gick genast på spaningstur.


Tyvärr inga levande tecken på bäverliv annat än fällda träd och "gnag-flisor" runt spetsiga stubbar.



Raisa passade även på att ta sig en liten simtur, hon fick syn på en spännande flaska.

Det blev en riktigt härlig kväll och trevligt sällskap slöt samman med oss.